fredag 15 januari 2010

Svenskämnesodysséen

Här försöker jag skildra svenskämnets utveckling genom vår historia på hexameter. Ambitiöst? Kanske. Nördigt? Definitivt. Inspiration fann jag i Odysséen och i "Svenskämnets historia" av red Jan Thavenius. Fast mest i Odysséen, kan jag villigt erkänna.
Tack Homeros!

Thavenius, sjung om det ämne som länge i skiftande öden
irrade kring, en konflikt mellan kunskapsförmedling och fostran,
mellan det höga och låga, nationalism och kulturer;
svenskämnets innersta väsen för flertalet ännu en gåta.

Grammatik skapar ordning, långt in i reglernas värld låt dig styras
så att ditt sinne inte fördunklas, utan du finner klarhet.
Så tedde sig språkämnet svenska, ett ämne i latinstudiers ledband:
Ordning i elevernas texter innebar ordning i själen.

I ett bredare tidsperspektiv är det möjligt att visa på detta:
Radikalt har olika tankar om bildning avlöst varandra.
Svenska och bildning, begrepp som har fått många olika former,
olika inriktningar, skilda funktioner vid olika tider.

Sådant är människans sinne på jord, att det skiftar med dagen,
sådan som denna blir sänd av gudars och människors fader.
Från färdighetsträning till utveckling, språkets och tankens,
tillbaka till färdighetsträning, man ställer sig frågan om varför
en svenska för bagare, en annan för snickare, en tredje för samhäll?

I gällande styrdokument vill författarna peka på detta:
Ett svenskämne anpassat alla? I konflikten möts enhet och mångfald.
För vilka lämpliga vägval bör göras på den språkliga bildningens resa
i ett samhälle fyllt utav språk och av många kulturer som samsas?

Hör då ett ord, som jag nu vill er säga, och lägg det på hjärtat!
Intet på jorden är fött så vankelmodigt som mänskan
bland de varelsers mängd, som på jorden sig röra och andas.
Ibland rusar hon framåt, ibland vill hon bromsa och backa,
ibland ta kommandot och rodret, ibland villigt låta sig styras.

Vårt svenskämne utvecklats har under inflytande utav just mänskor
som ivrigt har spejat mot framtiden, analyserat sin omvärld,
skrämts av en del fenomen, men lockats och öppningar sett inom andra,
Enligt tidens rådande anda har svenskämnets kärna så formats,
men trögt flyter tiden ibland då det helst vore dags för förändring:
När reformerna så trätt i kraft var hög tid att slipa på nya -
genom att då reagera, gå vidare, växa, förändra.

Det är tydligt att resan är målet och att målet är just själva resan.
Att hålla svenskämnets utveckling levande, här har vi alla ett ansvar:
Att engagerad i samhället, skola, kollegor, och i dialog med elever
forma ett svenskämne lämpligt för gruppen vars öron man lånar,
medveten om bredden i ämnet, med vidöppna ögon och hjärta,
lyhörd och flexibel, o Thavenius, den svenskläraren vill jag vara!

Natten gick hän, och det grydde till dag, och de seglade ständigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar